Sågspån och eld av Vibeke Olsson

Jag har sett att mina bokrecensioner inte är så populära, de flesta av er kommer nog tack vare mina nagellacksinlägg. Men jag gillar böcker och jag vill gärna ha det som någon sorts arkiv över vad jag läst. Här kommer del 3 av bokserien Bricken, Del 1: Sågverksungen av Vibeke Olsson och Del 2: Bricken på Svartvik av Vibeke Olsson har jag tidigare recenserat.

I del 3, Sågspån och eld av Vibeke Olsson, är Bricken 20 år. Hon har fortfarande kostkarlar som hon tar hand om, men hon har också träffat kärleken i kolgubben Natan Jonsson. Men hon är förvirrad över sina känslor blandat med sin känsla av ansvar och moral. Natan är ju inte troende och kan inte heller hålla sig borta från brännvinet, kan hon verkligen satsa på ett liv med honom?

Efter att de mötts på kolbacken, inte så dolda som de trodde, skickas Bricken som piga till Stockholm. Hon ska vara där för ett halvår för att spara ihop till ett eget hem med Natan. Livet i Stockholm är lättsamt, inte alls så arbetssamt som livet hon är van vid i Svartvik. Hon längtar hem till sin pappa och Natan, men allt är inte som hon trodde. Hon blir istället sviken av honom och allt blir inte alls som hon tänkt sig.

Det här känns lite som en mellanbok, hon längtar efter ett liv med en man som jag inte skulle ta i med tång. Men då i slutet av 1890-talet hade nykterhetsrörelsen precis vaknat och ursäkterna för att dricka skulle aldrig accepteras idag. Fortfarande intressant att läsa om hur livet var på den tiden!  Bäst i böckerna är naturligtvis historie- och karaktärsbeskrivningarna. Vilken research hon gjort författaren!

Betyg: 3 av 5 | Genre: Historisk roman | ISBN: 9789173872553 | Sidor: 367

Om jag inte haft kostkarlarna. Då hade Sirkka kunnat bo hos oss, sluppit att bo på fattighuset. Men det går inte, för kostkarlarna. Ingen vill gå kostgång där det finns en lungsjuk.

Om jag slutade med kostkarlarna, blev spånkäring igen.
Då skulle pappa och jag aldrig få varm mat, skulle vi orka ändå?
Inte skulle vi kunna gå kostgång själva, då skulle hela min avlöning ätas upp.
Men för att hjälpa Sirkka.
Vem är jag som offrar en vän för varm mat?

Bricken på Svartvik fyller 20 år i sommar. Hon kommer aldrig att bli som alla de andra med sin halva hand, men arbete gör en till en riktig människa, och med kostkarlarna och deras aptit har hon arbete så att det räcker.

Då kommer Berta från kolbacken med nyheter: Natan, han som gav sig av i vredesmod för ett par år sedan han har kommit tillbaka!