3 november, 2024

Illusionen om Gud av Richard Dawkins

Nu var det ett tag sedan jag skrev om en bok jag läst och det beror på att Illusionen om Gud av Richard Dawkins tog en evighet att läsa. Jag älskar den här typen av böcker, som får en att tänka och tom läsa högt ur vissa passager som chockerar mer än andra. Men det tar längre tid än att läsa en random deckare, det kräver mer av koncentrationen helt enkelt.

Jag är ateist, ett sedan länge taget beslut. Jag är tex inte konfirmerad eftersom jag helt enkelt inte ville säga att jag trodde på gud för att få presenter. Jag tror inte på det som står i bibeln och efter att ha läst Illusionen om Gud blir jag ännu mer övertygad. Om man dessutom betänker allt ont som görs i Guds namn, eller Allahs, eller Jahves… Kristna påpekar gärna hur goda de är, men de mördar och fördömer folk i ren ondska.

Nåja, detta är en mycket intressant bok, där Dawkins pekar på inkonsekvens efter inkonskvens. Mycket läsvärd, om du är det minsta sökande, läs den!

Tänk dig en värld där förmenta häxor och kätterska vetenskapsmän aldrig bränts på bål. En värld utan korståg och självmordsbombare. En värld där kvinnor inte tvingas till äktenskap eller könsstympning. Tänk dig en värld utan religion.

Biologen Richard Dawkins är förmodligen världens mest kände ateist. I Illusionen om Gud tar han sig an Gud i alla hans existenser – från Gamla Testamentets sadomasochistiska tyrann till upplysningsfilosofernas välvillige Himmelske urmakare. Med humor och allvar visar han hur ofantligt osannolikt ett högre väsen är och hur tron på ett sådant inte bara är felaktigt utan kan vara rentav farligt. Dawkins motbevisar också den vanliga uppfattningen att religionen skulle vara en förutsättning för ett moraliskt och rättfärdigt leverne. Med historiska och samtida exempel visar han hur religion föder intolerans, arrogans, förtryck, övergrepp mot kvinnor och barn, krig, homofobi, m.m.

7 tankar på “Illusionen om Gud av Richard Dawkins

  1. Intressant! Jag fick The river out of Eden av samme författare i julklapp av min pojkvän. Den är också mycket intressant men lite svårläst eftersom den är på engelska men mycket intressant eftersom den pratar om evolution och dna koder :-)
    .-= » Veronicas senaste inlägg: Nyheter från Revlon =-.

  2. Jag har faktiskt inte läst den här än. Jag var tidigare en helhjärtad ateist men nuförtiden definierar jag mig mer som agnostiker, kanske till och med hoppfull, sökande eller nåt i den stilen.

    Jag tycker att Dawkins är brilliant som vetenskapsman men i min smak argumenterar han litet väl aggressivt. Han brukar i debatter glömma bort de hemskheter ateister gjort (t.ex. sovjettiden) och tar bara upp de kristnas och andra religiösas korståg, kvinnoförtryck etc. Det är ju ett obestridligt faktum att religiösa människor gjort en hel massa skit i guds namn men det har också anhängare av andra ismer gjort. Båda parterna har också gjort mycket gott i världen.

    Just det, jag rekommenderar som motpol till Dawkins Oxford-profesorn Alister McGraths bok ”The Dawkins Delusion?”. Han är både teolog och superkunnig inom molekylär biofysik. Jag gillar hans kompromissande och mänskliga sätt att se på världen, han är ingen slisk-kristen i mitt tycke.

    Ursäkta för superlång kommentar! :D Kramar! C & Batman
    .-= » badbombens senaste inlägg: NOTD: OPI Purple with a Purpose =-.

  3. Badis: Fast det var ju knappast så att ”ateister” gjorde det i just för att de var ateister? Eller? Visst är han aggressiv men han har mycket rätt också, varför ska man dalta med folks religioner, varför är det ok?

  4. Ja, precis, det är så som jag menar! Bra och dåliga saker förekommer och görs av både religiösa och icke-religiösa människor.

    Varför jag personligen har litet problem med Dawkins, även om jag tycker att han är intelligent som sjutton, är för att jag känner några verkliga rabiat-ateister, såna som har det som sin absoluta religion, som nåt som inte får kränkas. Det är sånt som jag har lika svårt med som med muslimer som inte tål skämtteckningar och med kristna som hyschjpyschar om pedofilskandaler. Jag tycker själv att det bara är bra att religioner, ismer och världsåskådningar diskuteras och ifrågasätts, jag ogillar bara tanken att man istället för en möjlig, accepterande mångfald tycks vilja skapa nånslags fundamentalism-ateism. Jag efterlyser alltså nånslags lagomhet och självdistans från båda parter, fundamentalism i alla sina former är jobbigt.

    Pust! :D Mina knack-korvar är helt trötta efter allt skrivande idag.
    .-= » badbombens senaste inlägg: NOTD: OPI Purple with a Purpose =-.

Kommentarer är stängda.