Klicka på bilden för att komma till Bokus!

När jag var hemma hos mamma hittade jag den här boken, prydligt framlagd för att jag skulle hitta den. =) Mamma kan min smak!

Barnmorskan i East End: en sann berättelse från 1950-talets London av Jennifer Worth är alltså en sann berättelse och den är absolut trovärdig som sådan. Situationen i London på 50-talet, efter kriget där stora delar av staden faktiskt bombades till smulor, måste ha varit tuff. Bostadsbrist, överbefolkning och obefintlig mödravård. Boken handlar om Jenny Lee, barnmorska i en nunneorden (hon är själv inte nunna), i East End nära Londons hamn. Hon berättar om en respekt och tillit till nunnorna och barnmorskorna, om hemfödslar och misär.

Framförallt två berättelser griper tag i mig, den om den spanska kvinnan som vid födseln av sitt 24e barn närapå mister livet. Och den om kvinnan som alltid frågade om de nyfödda barnen, oavsett vart födseln ägt rum och om hur hennes eget liv präglats av fattigdom och förlust.

Boken är intressant, gripande och som sagt trovärdig. Men jag tycker inte om att den är så episodisk, att det är mer som små korta noveller än en sammanhängande berättelse. Jag kommer se tv-serien som baserats på denna bok, förhoppningsvis är den mer sammanhållen! Missade den tyvärr när den gick på tv tidigare i år.

Betyg: 3 av 5 | Genre: Biografi | ISBN: 9789174611465 | Sidor: 390

Barnmorskan i East End är en underbart rolig, hjärtevärmande och gripande skildring från efterkrigstidens London, som ligger till grund för den hyllade BBC-serien som SVT visade sommaren 2012.

Som ung nyutexaminerad barnmorska kom Jennifer Worth på 1950-talet till ett nunnekloster i Docklands i Londons East End, ett område som på den tiden mestadels beboddes av mycket stora och fattiga familjer. Preventivmedel var i princip okänt, husen var trånga och slitna och nästan alla saknade rinnande vatten och inomhustoalett. Det kryllade av barn och ohyra.

Särskilt för kvinnorna var livet svårt. Medan deras män arbetade nere i hamnen fylldes dagarna av smutstvätt, matlagning, uppfostring och barnafödande. När det var dags för ännu en mun att mätta skickade man bud till nunneklostret och en barnmorska skyndade ut på cykel. Förlossningarna skedde under mycket enkla förhållanden i det svaga skenet av en lampa som när som helst kunde slockna.

För Jennifer, som kom från en skyddad medelklassfamilj, blev det ett chockartat möte med fattiga människors livsvillkor. Hon förfasades över smutsen, stanken, den ofta obefintliga personliga hygienen och de enorma barnhorderna. Men som barnmorska kom hon människorna i området nära och hon lärde sig att älska och beundra den livsvilja, värme, kärlek och underbara humor som trots allt frodades i misären.

Vad tycker du om detta inlägg?

  • Älskar det! (0)
  • Bra! (0)
  • Helt ok! (0)
  • Ingen åsikt (0)