Varmt välkommen till femte dagen av United in Green! Idag är det också holofredag, så in och besök Kerstin!
Igår fick jag det brev som jag skrev 1994, 16 år gammal. Det var tidningen OSA som drivdes av Posten som bad folk skicka brev dit som sedan skulle skickas ut i år. Jag fick alltså mitt igår, 15 sidor tjat om Nirvana och Kurt Cobain, om en trettioårig kille som var besatt av mig och om livet. Det var en mörk tid, jag mådde uppenbarligen oerhört dåligt. Jag var ensam, mobbad av de flesta i min klass och flera i andra klasser. Jag blev kallad hora och misshandlad mitt på dagen på en busshållsplats. Jag var självmordsbenägen.
Livet blev bättre, gymnasiet blev tufft men jag hade ändå en gemenskap. Jag har inte lyckats med karriär och har fortfarande inga vänner (mer än några fantastiska på fb). Men jag är älskad. Jag har ett liv tillsammans med min familj och jag älskar den jag är idag. Visst är jag bitter för alla hemska minnen och djupa ärr, men jag gav aldrig upp.
Dagens tema är lite luddigt. Älska dig själv? Sluta jämföra dig med andra? Kanske är det bättre att jämföra sig med sitt 20 år yngre jag? Nog är jag på rätt plats just nu?
Över till dagens lack, Pahlish – Olea Europaea. Detta fick jag av Elin från min födelsedagsgrupp! Det är ju så vackert, världens underbaraste olivgröna nyans med vackra regnbågar. Ljuvligt!
Här är det två lager, lättlackat och torkade snabbt.
Jag älskar detta! Vad tycker du?
Koder, ladda ner textfilen nedan!
→ InLinkz till samtliga dagar för United in Green
→ Koden för idag fredag
[inlinkz_linkup id=450861 mode=1]
Jättesnygg, en härligt murrig grön, gillar den. Jag bär en ljusare nyans idag.
Den är så härlig! =)
Vilket dösnyggt lack. Har inte sett detta tidigare. Jag är med och visar ett riktigt härligt lack idag. :D
Och så en bamsekram till dig. Vilken tung tonårstid du måste ha haft. Jag tycker du verkar stark. Jag gillar dig, så som jag känner dig över nätet. :) Jag har märkt att ju äldre jag blir, desto mindre bryr jag mig om vad andra tycker. Jag har inte haft den bästa av självkänslor och även haft dåligt självförtroende. Det är bättre idag men går att jobba på. Ta hand om dig.
Stor kram på dig med! Det var nog ännu värre, har ju förträngt allting. Men det var väl bara att överleva antar jag =) Jag gillar dig med!
Åh så fint! Gillar skarpt! Perfekt höstlack! Blir ledsen när jag tänker på att du haft en så tuff ungdomstid, ingen ska behöva ha det så! Och blir glad av att du mår bra nu och fått en bra tillvaro och blivit starkare! Jag brukar tänka att det inte är antalat relationer som räknas utan kvalitén på de man har! Och vänner via nätet kan vara precis lika viktiga och nära som de man ser öga mot öga! Människor i flock skrämmer f ö mig en smula – har alltid varit en udda fågel och en envis jäkel som aldrig gått med på att anpassa mig för andra ska bli nöjda. Möjligen försökt vara den nära omgivningen till lags för mycket men det är slut med det också numera. MIn självkänsla är stark, det är självförtroendet som behöver komma med på tåget. Du är bra Karin, varma kramar till dig och för ett citera en rosa tjej med tiara på skallen – ta ingen skit! Det vet jag att du inte gör men vill ändå uppmuntra alla som läser – INGEN har rätt att döma Dig!
Heh, samma här. Jag har aldrig passat in, finns inga sammanhang där jag är helt välkommen. Och det beror ju på att jag är mig själv och vägrar anpassa mig till andras åsikter.
Kram!
Jättefint höstlack!
Men fy, vilka tuffa ungdomsår! Så oerhört långt du har kommit nu och vad mycket du uppnått 3>
Ja verkligen! <3
Läckert lack!
Jag tror på att jämföra sig med sig själv, om man nu ska jämföra sig alls. Vi har ju alla så olika förutsättningar. Men det är svårt att låta bli när man ser glimtar ut andras liv och känner till varje liten spricka i sitt eget liv och inte kan förstå varför det är så orättvist.
Måste ha varit en hemsk tonårsperiod du haft, jag tycker du verkar ha kommit jättelångt i livet och har många saker att vara glad och stolt över <3
Ja det är ju mycket bättre att jämföra sig men vem en var för 10 år sedan, tänk vad en utvecklats! Och jodå, något litet har jag kanske att vara stolt över =) <3
Lacket är väldigt vackert!
Tonåren är en tid som alltför många går igenom måendes riktigt dåligt. Man önskar ju att saker och ting skulle ändra sig och bli bättre, men tyvärr så tror jag nästan det är fler tonåringar som mår dåligt nu än när vi växte upp på 80-talet. Det är skönt att höra att du kämpade dig igenom den tuffa tiden och att du nu har Anders och katterna som en stadig och bra punkt i ditt liv.
Ja tyvärr är det nog så. Fasar för Nadines tonårstid, kommer bli jobbigt för henne… Och ja, nu har jag absolut ett stadigt liv! =)