21 november, 2024

Det här med skuldbeläggande…

Foto: Sveriges Radio

Om det är något som jag är vansinnigt trött på är det skam- och skuldbeläggande. Denna 50-talskvarleva som förstört generationer av människor och fått dem att känna sig fel och otillräckliga.

Igår var det en vän på facebook som skrev att hon inte klarade av att sluta röka just nu. Det var för mycket ångest kring inskolning och byte av kost samtidigt, hon fixade inte att sluta röka också. Genast var en av hennes vänner framme och sa att hon minsann gav upp för lätt. Skuldbeläggning! Hur tror ni min vän mådde när hon fick höra att hon inte gjorde tillräckligt för sina barns hälsa, tror ni hon slängde sina cigaretter eller tror ni hon grät hela kvällen?

Jag fick själv höra att jag minsann var ful och borde sluta med selfies. Skambeläggande! Med enda syfte att få mig att känna mig ful. Nu har jag genomlevt år av mobbing och även 6 år av beautybloggning. Jag har fått en helt annan syn på mitt utseende, jag gillar hur jag ser ut och jag lägger inte upp selfies på instagram (eller här) för att jag är ute efter att attrahera någon. Jag har absolut inget intresse av det, varken du som läsare eller män.

Ni minns debaclet med Miley Cyrus och VMA? Slut shaming, eller ja, skambeläggning. Att ständigt racka ner på tjejer som gör som de vill, oavsett om de själva har som syfte att attrahera eller bara gör vad fan de känner för är fel! Tyvärr är det många unga tjejer som tycker hon är äcklig som gjorde så. Varför? För att de ständigt fått höra hur fel det är. Det är ju vi tjejer som ska skämmas och klä på oss rustning innan vi går ut, det är inte killarna som ska fatta att de inte ska våldta eller tafsa på oss.

Jag är tyvärr också uppvuxen med skam-/skuldbeläggning, när jag blev mobbad för att jag hade tjock eyeliner sa dom att jag kanske skulle sminka mig lite mindre. Att ständigt få höra att det man gör är fel och inte passar in är OERHÖRT skadligt! Att leva med den villfarelsen är dödligt! Fundera på hur du tänker kring personer med övervikt, tycker du att det är deras fel att de är överviktiga? Att de bara borde sätta igång och träna? Eller de med depressioner eller andra psykiska problem?

Sluta skuldbelägga! Förstå att alla människor har en fri vilja, gör som de vill för att de vill det och förstå att du skadar mycket mer än du hjälper. I fallet med min vän och hennes svårigheter att röka, hennes kompis hade minsann fått skit tills hon slutade och det hjälpte. Tror ni hon mådde bra medan hon fick skit? Byggde det upp hennes självkänsla eller bröt det ner henne?

Tänk innan ni försöker ge folk ”råd”.

Tankar om detta?

Mer läsning

Läs mer om ”slut-shaming” på Wikipedia!

English: A rageing post about slut-shaming and other kinds of shameing. How much it hurts the person and the society. STOP SHAMEING!

12 tankar på “Det här med skuldbeläggande…

  1. Jättebra skrivet! Jag kan förstå om vissa tycker positiv pepp kan verka konstigt när man inte lyckas, men jag tror det är viktigt att inte deppa ner sig om det inte går som planerat… Jag försöker iaf tänka så. Jag är så sjukt ställd i hjärnan att jag alltid funderar över vad alla ska tycka om det jag gör, vill aldrig göra någon besviken. Fast det visar jag sällan utåt, jag spelar cool och låtsas som om jag inte bryr mig vad andra tycker. Det är så jag spelar utåt som jag önskar jag kunde vara inåt…

    1. Det är bara att fortsätta stå på sig och även säga ifrån till hjärnan mer och mer. Du är ju otroligt stark, kom ihåg det!

  2. Amen! Håller med om vartenda ord.

    Jag blir galen på folk som ska lufta sina åsikter om hur andra människor (läs: kvinnor) ser ut och borde se ut, stup i kvarten, och som på allvar verka tycka att det viktigaste för kvinnor är att i alla lägen behaga och göra sitt yttersta för att attrahera så många som möjligt.

  3. ÅÅÅÅH vad jag håller med! Underbart bra skrivet! Och så härligt av dig att stå på dig, trots all nertryckning. Känner igen mig i mycket du skriver, och det tog lång tid för mig att sluta ta åt mig. Nu för tiden går det bättre! Som tur är blir man ju starkare av det som inte har ihjäl en!

  4. håller med, bra skrivet! sjuk värld vi lever i, finns typ inget vi gör som är bra.
    har också vuxit upp med mobbing från skolkamrater. även fått höra mycket från familj/släkt (har alltid vägt för mycket). det är fruktansvärt nedtryckande och förstörande, speciellt för barn.
    sen är det väldigt stor skillnad på om någon vill diskutera t.ex. min vikt och fråga hur man känner m.m. istället för att tala om hur det ska vara. bara för att jag är tjock är jag inte dum i huvudet!

    1. Tack så mycket!
      Fattar inte varför alla tror sig ha rätten att säga något alls om ens vikt eller utseende. Blir så trött…

  5. HIGH FUCKING FIVE!
    ”Du borde göra såhär istället”
    Vem är du att berätta för mig hur jag ska göra?
    Hela grundskolan fick jag höra av lärare att ”det är ju bara att gå in på lektionerna, vi har haft andra med adhd som inte haft några problem” det var ju naturligtvis bara jag som var lat och så. Tur att jag har en förstående mamma iallafall.

    Förresten, har du sett The Miley Movement? Dokumentär om Mileys karriär, och jäklar alltså, den där kvinnan är smart.

    1. Eller hur! Det är inte så jävla lätt att bara ändra på sig, oavsett problem eller diagnos. Och alla kämpar ju för att hitta sin egen form. Du är stark!! :D

      Inte sett den, får ta och göra det!

  6. Word. Det är så fruktansvärt tragiskt att det överhuvudtaget är så mycket shaming, framför allt på nätet. Säkert för att vi kan ta del av varandras liv på ett annat sätt än tidigare och säkert ofta av välvilja, men det blir så väldigt snävt det man får och inte får göra. Har tänkt mycket på det framför allt när det gäller attityderna till hur man ska eller inte ska vara som mamma, här kan vi verkligen prata snäva ramar och att det är väldigt mycket dömande mellan framför allt kvinnor (och då har jag inte ens barn ännu, haha!)

    1. Ja, det gäller verkligen att du är stark om du ska fläka ut dig på nätet. Jag har varit ganska förskonad från hat på nätet, men hade jag varit tonåring idag med den mobbing jag upplevde då… jösses.
      Och det där med barn ja, blir intressant att se om mina läsare blir helt galna då! ;-)

Kommentarer är stängda.