Rådstam arbetar på en äldrevårdsavdelning och finner plötsligt att hon har svårt att äta. Hon tvättar händerna och spritar ner toaletten på avdelningen och känner mer och mer att hon måste skilja på kläderna från jobbet och de hemma. Efter ett tag blir hon sjukskriven men får ingen diagnos eller hjälp av psykiatrin, kanske beroende på att hon inte talar om att hon ser varelser? Först tror hon också att de är spöken, att hon är synsk.
Vi får läsa om hennes behov av att skära sig, hennes resor till akuten och de många stygnen som behövs för att laga hennes trasiga armar. Men trots att hon blir inlagd på psyket är det ingen som utreder henne och vad som är fel. Först i epilogen skrivs det att hon fått diagnosen schizoaffektiv sjukdom.
Tyvärr är den kanske något kortfattad, även om den är personlig och nära blir den lite hängande i luften. Vad hände sedan? Fick hon en diagnos och hur och vad hände sedan? Intressant skildring av ett otäckt tillstånd, helt klart läsvärd om du snubblar över den!
Betyg: 3 av 5 | Genre: Självbiografi | ISBN: 9789174377057 | Sidor: 178
I den här självbiografin beskriver Maria Rådstam den första tiden efter insjuknande i schizoaffektiv sjukdom. Läsaren tas med på ett sökande efter en förklaring i en verklighet som alltmer löses upp och förändras. Sökandet tar sin början hos medium och spiritistiska övningar och fortsätter till läkare och akutmottagningar.
Till de psykotiska symtomen kommer svåra självskador som skildras naket och äkta. Vad är det som får en människa att plötsligt ta fram ett rakblad och börja skära sönder sina egna armar? Maria ger i boken sitt svar på den frågan.
Maria har i boken visat prov på en ovanligt stor begåvning i att skildra vansinnet på ett enkelt sätt, här och var med glimtar av humor som lyser fram genom det mörka. Genom att göra jämförelser med vardagliga situationer gör hon det svårförstådda begripligt.
Maria gör även flera utvikningar där hon låter läsaren ta del av resonemang från stora tänkare och filosofer. Ständigt pågår en jämförelse mellan lärda tänkares resonemang och den verklighet som inte längre är som den varit tidigare.
usch vad jobbigt för henne, hemska värld. i somras läste jag ”den dagen min dotter blev galen” av michael greenberg. lite liknande historia, hans dotter förändras och beter sig jättemärkligt. sorglig men bra historia precis som den du läst verkar vara. intressant med verklighetsskildringar men samtidigt jobbiga att läsa tycker jag.
Ja det måste vara hemskt. Mycket intressant och skrämmande på samma gång!