Den här boken hittade jag nere i vår freecycle. Eller, egentligen inte. Jag hittade samma bok men ett annat exemplar. Av en slump åkte vår närmsta granne med i hissen från källaren och då jag upptäckte efter lite snabbläddring att 100 sidor saknades i boken erbjöd sig min granne att låna ut hennes exemplar istället! Gulligt, eller hur? Och en himla tur, för denna var väldigt spännande!
Skumtimmen av Johan Theorin fick mig att vilja flytta till Öland. Åh, det verkar så härligt på nåt vis, trots det hemska som utspelade sig i boken. Boken inleds med att en liten pojke på sex år vandrar ut på Alvaret – där han försvinner. Året är 1972 och inte ett spår hittas av honom. Hans mamma kan inte glömma sin son, eller snarare komma över förlusten över honom trots att det går sisådär 20 år. Nu är vi alltså i mitten av 90-talet, hennes far som nu är en gammal man har gjort lite detektivarbete på sidan om och har hittat vissa uppgifter som måste undersökas vidare. Han ber dottern/mamman Julia komma till ön för att de ska kunna ta reda på mer och en spännande jakt på sanningen från byns äldre inleds.
Man får också följa med i Nils Kants liv, i hur hans svårhanterliga ilska orsakar en massa trubbel och mord som leder till att han tvingas fly. Och trots att han enligt uppgift dog 1963 misstänker Julia och hennes far att det trots allt är han som mördade den lilla pojken, 9 år senare. Men situationen är lite mer komplicerad än så…
Mycket spännande och väldigt bra skriven. Tät men lågmäld drama som inte släpper taget. En riktigt bra deckare som verkligen kryper under skinnet, så stöter du på denna tycker jag du ska läsa den!
Betyg: 4 av 5 | Genre: Deckare | ISBN: 9789170015809 | Sidor: 396
En dimmig sensommardag i början av sjuttiotalet försvinner en liten pojke på norra Öland utan några som helst spår. I dagar och veckor letar familjen, polisen och frivilliga efter honom.
Mer än tjugo år senare får pojkens mor Julia ett oväntat samtal från sin far, sjökaptenen Gerlof Davidsson. Han har fått ett brev utan avsändare med posten. Brevet innehåller en liten pojkes sandal.
Julia återvänder motvilligt till barndomens ö och sin åldrige far. Först nu får hon höra talas om en mytomspunnen ölänning, Nils Kant, som en gång satte skräck i en hel bygd. Han är död och begraven sedan länge, långt innan Julias pojke försvann.
Ändå finns det de som har sett Nils Kant. Han sägs ibland vandra på det öländska alvaret i skymningen. I Skumtimmen.
Rekommenderar även Theorins andra böcker Nattfåk och Blodläge. Han är en av mina favoritförfattare
Jag gillade också den här boken och tyckte ungefär som du. Läs gärna de följande också, Nattfåk och Blodläge, fast den första är nog bäst! Numera känns det nästan lite läskigt att vara på Öland när den tjocka dimman rullar in från havet…
Denna ska jag absolut läsa..kan behöva något att fördriva tiden med när jag ska vara sjukskriven. Älskar deckare!
Varför är du sjukskriven?
Haha, vad bra jag är på att svara. Jag har opererat bort gallblåsan o va sjukskriven i 1,5v. Dock utan att ha läst boken….