Klicka på bilden för att komma till Bokus!

Den här boken hade jag höga förväntningar på! Spionen på FRA av Anders Jallai utger sig för att vara en sanningsbaserad bok, autentisk och genuint researchad. Men allting faller så fruktansvärt stenhårt då namn är ändrade på personer som vi alla vet vilka de är. Tex Olof Palme som heter Peder Olofsson eller nåt sånt och Carl Bildt kallas Carl Blundt. Varför!?

Redan när detta sker första gången börjar jag bli irriterad såklart. För fram tills dess är ju historien så spännande och man funderar verkligen på om FRA, Säpo och alla andra hemliga organisationer fungerar så som boken beskriver det. Om vi svenskar är så duperade och förda bakom ljuset som bokens huvudperson, Anton Modin, berättar om.

Anton ja, han har fått nys om en rysk miniubåt som sänktes på gränsen till teritorialgränsen i Ålands hav 1982 av svenska marinen. För att inte riskera ett internationell kris och förstöra maktbalansen i kalla kriget där Sverige i allra högsta grad var en del av tystades detta ner. När Anton och hans vänner av fd agenter och elitsoldater och poliser bestämmer sig för att söka reda på vraket blir SSI, en hemlig organisation inom militären, inte så där väldigt exalterade. De utsätts för mordförsök och rättsliga övergrepp för att förhindra deras upptäckt.

Nej, den här historien håller inte. Bra skriven, spännande på sina håll, men när riktiga människors namn ändras – av vilken anledning? – faller hela bokens trovärdighet. Sedan avskyr jag verkligen huvudpersoner som är så himla bra på precis allt. Förutom relationer då förstås. Dessutom stör jag mig på det eviga hela namnupprepandet. Det är inte ”Modin” eller ”Anton”, utan alltid ”Anton Modin” och likadant med alla andra personer. Såååå irriterande i längden.

Läs den om du gillar spionromaner och hittar den gratis nånstans. Annars, njae. Författaren Anders Jallais blogg hittar du här förresten!

Betyg: 3 av 5 | Genre: Spionroman | ISBN: 9789185801817 | Sidor: 486

”Jag hoppar av. Du och SSI är ansvariga! Jag vet det”, säger Anton Modin, dykare och före detta flygofficer, till chefen för Sektionen för särskild inhämtning och slänger sin skriftliga uppsägning på bordet. Han har just mist sin hustru och sina två barn vid Estonias förlisning och han ger militära SSI skulden för katastrofen.

Fjorton år senare får Anton Modin ledtrådar till en väl bevarad hemlighet. Den svenska marinen har på 80-talet sänkt en sovjetisk ubåt i Stockholms skärgård. Han bestämmer sig för att söka reda på den. I och med det riskerar han inte bara rikets säkerhet utan blir också lovligt byte för svensk, rysk och amerikansk säkerhetstjänst.

Anton Modin lierar sig med säkerhetspolisens hemligaste enhet och ett gerillakrig bryter ut mellan Säpo och militärens SSI mitt i den idylliska norra Stockholms skärgård under jakten på den sovjetiska miniubåten. Anton Modin söker sanning och upprättelse men också hämnd för den familj han så tragiskt förlorade.

Spionen på FRA är en djupt initierad spänningsroman om ubåtskränkningar och spioner inom FRA och underrättelsetjänsten. Den bygger på egna erfarenheter och åratal av arkivforskning och samtal med personer som varit verksamma inom underrättelseväsendet eller på annat sätt haft inblick i de händelser som boken anspelar på.

ANDERS JALLAI är dykare och före detta stridspilot. Han fann den sovjetiska ubåten S7 på svenskt vatten 1998 och det försvunna Catalinaplanet 2003. För bedriften att finna DC-3:an belönades han med guldmedalj av Hans Majestät Konungen. Spionen på FRA är hans första roman.

  1. Hej! Tack för bokpaketet, det var perfekt! Blogger krånglade förra veckan så din kommentar tycks ha försvunnit men jag hann i alla fall få aviseringsmail om den så jag kunde hitta hit. Tänkte att det är bäst jag svarar å tackar här för säkerhets skull!

  2. Hej Karin! Tack för att du recenserade min bok. Ledsen att du hakade upp dig på namnen. Du är inte ensam om det men det är tyvärr priset, du som läser, får betala för att få något med substans. Kanske till skillnad mot allt trams som förekommer i deckare idag. Jag tror på fullt allvar folk vill ha det, men jag kan ha fel. Verklighetsflykt är kanske underskattat. Jag skriver inte för att ”roa”, jo lite kanske, men mitt mål är att ”informera”. Det går inte att skriva i klartext om underrättelsetjänst och personer i det här landet med hemliga identiteter. Det är åtalbart, i värsta fall ett brott mot rikets säkerhet vilket ger fängelse. Men de som kan läsa mellan raderna får en resa som heter duga, då det mesta i mina två böcker är sant, dock inte allt av samma skäl som ovan. Läs extramaterialet i slutet av pocketen, där förklarar jag lite mer. AJ

Comments are closed.