Förra julen samlade vi hela familjen, för sista gången, för att fira jul. Alla var där, tom Wendy.

Jag hade kunnat göra det enkelt för mig och besvara denna dags utmaning med ett enda ord.

Pappa.

Men ni känner ju mig, jag vill spilla mitt hjärta på den här utmaningen. Pappa är den jag saknar mest i hela världen, svaret är ju fortfarande enkelt. Vi kanske inte pratade med varann varje dag, vare sig när livet var normalt eller när han var sjuk. Men han är ju en del av mig, han kommer alltid stå för hälften av mina gener. Och saknaden är fortfarande lika stor, kanske större nu när han varit borta så länge. Så länge utan mer än påhälsningar i mina drömmar.

Jag vet inte hur den här julen kommer bli. Jag är ledsen för min egen skull som inte får önska min pappa god jul, mer än i tanken. Men jag är också orolig för Melanthies skull. Jag har frågat henne, bjudit in henne, många gånger just för att hon ska veta att hon gärna får komma till oss på jul. Men hon vill vara själv. Kanske plåga sig själv i sin ensamhet, men säkerligen mest för att få minnas. För hennes smärta är ständigt närvarande, hon gör allt för att fysiskt plåga sig för att slippa känna sin mentala smärta.

För mig går livet vidare och en dag kanske jag inte känner smärta när jag tänker på min pappa. Saknaden försvinner nog aldrig, men jag kanske klarar av att tänka på honom och faktiskt på riktigt glädjas åt att han funnits, istället för att sörja hans död. Men inte än.

Jag saknar inget, jag saknar pappa.

Okategoriserade
  1. Vilken fin text. Gick rätt in i hjärtat på mig! Din pappa är stolt över dig, att han har en sådan fin dotter.

    Jag önskar att jag drömde mer om pappa. Det är konstigt, jag har knappt drömt om honom alls sedan han har gått bort. Förutom ett par drömmar inte långt efter som jag drömde efter varandra och var väldigt starka.

    Jag tänker på honom varje dag fast det är fyra år sedan han dog, men konstigt nog dyker han inte upp i mina drömmar. Finner du tröst i att drömma om din pappa?

    Tids nog kommer du att kunna sakna honom och känna tröst i saknaden. För saknaden betyder att han lämnat ett avtryck i ditt liv, han betydde något för dig och lämnade efter sig något. Sin kärlek.

    Något som är värt att sakna! Så tänker jag när saknaden kommer över mig. Jag skulle inte vilja byta ut saknaden mot likgiltighet eller ”ingenting”. Jag VILL sakna honom, nu när jag inte får ha honom hos mig i livet.

    Kram!

  2. Anders och mamma: Kram!!!!!!!

    Mia: Ja, jag vill också sakna honom. Hade det inte känts tomt hade jag nog mått sämre av skuldkänslor tror jag… Jag drömmer inte så ofta om honom, men senast tex drömde jag att han mötte mig på en tågstation och var frisk och jag bara ”Du är frisk!”. Jag vaknade av att jag grät, jag tolkar det som att han liksom berättar i drömmen att han mår bra där han är nu…

Comments are closed.