Jag var trött igår. Ingen särskild anledning, förutom cellgifterna förstås. Ibland blir man bara så matt att hjärnan inte riktigt orkar med.
Synd att jag inte orkade skriva nåt dock, för jag hade tänkt ta upp det här med oombedda råd. Jag är en sån som gärna läser mycket, tar till mig av råd och rön från media och läkare. Jag tar också gärna råd om jag själv bett om det, men jag tycker väldigt illa om när folk kommer med oombedda råd vad det än kan handla om. Tex barnuppfostran eller nu senast, mat vid cancer.
Fick för några veckor sedan råd på Instagram om hur jag ska undvika socker och trycka i mig vitaminer. Hur cellgifter är gifter som dödar och att läkare aldrig talar om det. Det finns många som lägger mycket energi, tid och pengar på att äta rätt när de fått en cancerdiagnos – i hopp om att äta sig frisk. Jag känner såhär: nej jag orkar inte. Jag har de senaste åren knappt ätit kött, väldigt sällan ätit ute och har försökt undvika processad mat. Inte heller godis eller andra snacks. Vi har helt enkelt inte haft råd med den typen av mat. Jag har fortfarande inte råd med bättre mat och verkligen inte ork.
Jag tror att om jag i framtiden får ett återfall så blir jag kanske mer noga med vad jag äter. Som det är nu försöker jag bara äta så nyttigt jag kan och undvika socker eftersom det inte smakar så gott.
Svamligt inlägg, men försök ta hänsyn till den person du vill ge råd. Tänk på att alla inte kan eller orkar lyssna på självupplevda tips och råd.
Därmed avslutar jag United in Pink för det här året. Besök Helena för mer i det här ämnet och vi ses nästa år när jag är förbi detta!
Usch för livsstilshets! Inte helt samma sak men jag såg något nagelmärke som hade en BC-kampanj nu där 20% gick till forskning. Fint så men de pepprade sin instagram med goda råd om hur man ska leva sunt och därmed minska risken för cancer (motion, vikt, kost etc). Vad jag vet är det inte klockrena (vetenskapligt bevisade) samband mellan de här faktorerna och ens risk för sjukdom så för mig kändes det bara fel att spä på med att man ska leva på ett visst sätt och må än sämre om man råkar ha ett BMI över X eller aldrig gå till gymmet. Tycker det är bättre att fokusera på vikten att kolla sig själv, gå på screening och mer neutrala råd.
Nu är ju du i en annan situation men att komma dragande med såna råd även där?! Jag tänker att fokus borde vara att försöka må så bra som det går, under hela processen. Om man vanligen gillar lördagsgodis så kan man gott få äta det även när man är sjuk (kanske särskilt då)… Något förenklat men jag hoppas du förstår vad jag menar.
Tack för att du skrev det jag inte fick till i mitt inlägg. Exakt så är det. Fått tips om mat och att undvika socker men tycker faktiskt att jag kan få njuta lite när jag inte mår får dåligt. Förstår exakt hur du menar! Tack! <3
Zara skrev väldigt bra tycker jag. Jag avskyr när folk ska pracka på en massa goda råd (i mitt fall just nu angående mitt knä..)om vad du ska äta och hur du ska leva. De flesta av oss fattar nyttan med att leva sunt och röra på sig, men när allt annat är skit kanske det inte är just den där godisbiten som får en att må bra man ska få dåligt samvete över och avstå, för det tror inte jag gör att sjukdomen försvinner.
Kram!
Exakt så! Kram!