Ett sista ögonblick, här på vår serie under 30 dagar. Vad skriver man om då? Ett sorgligt ögonblick som min pappas begravning? Eller dagen då jag tog studenten? Eller vad kan vara kul att läsa om så här sista dagen?
Jag tror att jag väljer att skriva om när jag sa upp mig från ett callcenter pga könsdiskriminering. Det var ett tag sedan nu, 2007, så det är ju historia nu men ändå en viktig läxa.
Det var dags för kickoff för callcentret jag jobbade på då. Efter sommaren skulle vi alla iväg på paintball, spa, motorcross av nåt slag och nån modevisning av nån på TV4. Jag älskar både motorfordon och skönhetsvård så jag såg givetvis fram emot detta. På veckomötet, dagen då jag sa upp mig, berättade han att tjejerna ska iväg på spa och modevisning och killarna på Paintball och motorcross.
Jag blev fullständigt vansinnig. Jag förstår att alla inte kan göra allt samtidigt för det finns det inte plats för, och jag förstår att vi ska göra olika saker etc etc. Vad jag fullständigt inte accepterar är att vi inte får något val utan delas in utifrån vårt kön. Varför ska jag som tjej placeras i ett fack som säger att jag bara ska bry mig om mitt utseende och killarna ska göra tuffa actiongrejer?
Jag som motorintresserad sminkfreak som dagligen sminkar mig och lägger stor del av min budget på smink men inget på actionsporter tycker det vore jättekul att få göra nåt annorlunda. Tänk om killarna fick chansen att gå på spa och få fotvård och varva ner och vi tjejer få testa nåt häftigt som ger oss kraft och självförtroende? Argument från deras sida: du har ju val! Att komma med eller inte! Varför de olika aktiviterna inte kan lottas ut: då kommer ju alla gnälla över vad de fått! Varför inte alla får rangordna vad de helst vill ha och sen lotta? Här var det också väldigt tydligt att killarna skulle bli missnöjda över att få gå på spa, ännu en signal om att killarnas åsikter var viktigare och att tjejernas aktiviteter var tråkiga.
Jag sade upp mig direkt, gick hem direkt och därefter följde en lång period med arbetslöshet och karens i 48 dagar från a-kassan. Men för mig var det värt det, min personliga integritet ska inte kränkas av mossiga gubbar som inte tror tjejer om något annat än smink och ytlighet.
Så där har ni det, en av de jobbigaste perioderna i mitt liv, men också en nytändning och styrka. Har du varit med om något sånt här som fick din bägare att rinna över?
Och du undrar varför jag älskar dig :) ?
Det är sånt HÄR som gör det!
Ja just ja, påminner mig om min eviga skuld – ”gästblogga”. Kom just och tänka på Inkreditet = Integritet + Credability. Pålitlig och med Integritet. Det där du råkade säga, och som blev en av två (2) gästblogginlägg från min sida.
Hmmm… får ta och göra något åt det där!
Men i övrigt – Go Grrrrrll!
Ja, och på tal om arbetsgivare med etik – där ligger ju Ekolådan klart mycket bättre till :). Min Working Grrll i ”manlig” mundering. Två dar i veckan. LOL, skulle dina gamla stofiler till machotramsputtar se dig i! Ja, med hetaste skuggorna i combo då, så klart! Allt för att förvirra deras snäva världsbilder. Yes.
PUSS!
Starkt gjort Karin, tror aldrig jag skulle våga säga upp mej sådär, men önskar att jag skulle om jag blev orättvist behandlad.
Tack :) Var rätt stolt själv ;)