29 mars, 2024
Okategoriserade

Lite vemodigt

Jag tänker inte ge upp hoppet om min pappas tillfrisknande. Han har mycket att kämpa med, men jag vet att han kommer klara det om han bara håller uppe modet! Det är jobbigt nu för oss alla att han inte klarar sig själv och sitter i rullstol, men allting går att vänja sig vid.

Mamma hade lagt upp denna bild idag, under fototemat Ordlös onsdag – gymnastik. Det är jag som leker Följa John med min pappa. Hon gjorde den svartvit eftersom det är så otroligt 70-talsskrikig i original, röd tröja och brunt och grönt och allt vad det var.

Men det slår mig att mina barn kommer aldrig leka med sin morfar så här. Ok att det går att mysa med honom i hans knä och han kan ju läsa sagor, men leka kommer ju vara rätt svårt. Fast vi har bestämt att han ska hämta mina ungar med en permobil när de tar studenten!

Det är bara att fortsätta kämpa och aldrig ge upp. Och dags för mig att skaffa barn snart…

5 tankar på “Lite vemodigt

  1. han hade skelettmetastaser va? eller?
    Hemska saker och skit detta med cancer, vi håller på precis på att gå igenom cancervård och sånt. Jättehemskt. Sitter och tänker på er då, det är ganska nyttigt som inlärning :)
    .-= » Elenas senaste inlägg: Woo =-.

Kommentarer är stängda.