26 april, 2024
Okategoriserade

Besviken och förvirrad, terapi eller coachning?

Jag blev besviken hos teraputen häromsistens. Eller terapeut förresten, känns som den rätta benämningen är coach!

Jag går ju via landstinget och vad jag förstått ska jag gå 10 gånger nu under typ 5 månader. Billigt är det, men hon får ju resten av landstinget. Iaf, jag trodde i min enfald att ett av syftena med våra sessioner är att jag ska kunna reda ut varför min hjärna fungerar som den gör. Tex att mobbing under hela grundskolan gjort mig väldigt cynisk, eller att jag alltid strävat efter det som gett mig status. Visst har vi talat om detta tidigare men när jag återigen återkom till detta utbrister hon ”att nu går vi ju runt igen tillbaka till början!”

Meningen med våra samtal är alltså att jag ska nå fram till ett mål enbart! Bättre mående ja, men i övrigt kunde hon knappt se vad hon kunde hjälpa mig med! Kanske hade jag felaktiga förväntningar eller inte riktigt förstått vad man gör hos en kbt-terapeut. Tydligen ska vi alltså enbart jobba fram till ett mål, vilket troligen är att jag så må bättre och fixa ett nytt jobb. Det känns som att hennes läxor och sätt att arbeta mer är en sorts coachning än något annat.

Det som också varit viktigt för mig är att inte tänka att hon tycker illa om mig. Hon behöver inte tycka om mig såklart, men jag vill inte känna att hon tycker det jag säger är korkat eller idiotiskt. Nu kändes det som att hon dömde mig, att mitt behov av att prata om det som format mig inte var viktigt. Jag vill inte bara sopa allt under mattan och börja tänka att det inte är viktigt, jag vill förstå hur jag fungerar och varför. Men visst, det är väl bra att jag ska skriva ner 3 bra saker som hänt under dagen, men kommer det verkligen hjälpa mig?

Ni som har gått kbt, känner du igen dig i detta?

15 tankar på “Besviken och förvirrad, terapi eller coachning?

  1. Men ett mål är väl att du skall när du förstått varför du tänker som du gör, då skall du kunna släppa den känslan och gå vidare. Försöker jämföra med att när man en gång lärt sig att cykla så kan man det och behöver inte tänka på det egentligen, eller köra bil …Rädslan/ångesten man hade innan man lärt sig är borta. Det är bara kul att göra just det.
    Har ni inte satt upp små delmål ? Ex strukturera arbetsrummet – så fort man engagerar sig i ett projekt får de jobbiga tankarna inte så stort utrymme.
    Att bara fokusera på att du MÅSTE skaffa ett jobb är lite väl mastigt.
    Men vad vet jag …

    1. @HMS, Jo, förmodligen har du rätt men det var inte vad jag förväntade mig… Mål får jag ju varje gång, typ fota och skriva ner 3 bra saker. Fokus ligger ju inte på att skaffa jobb egentligen, mer än att jag måste inse vem jag är.

    1. @Blowfish, Förmodligen är det just vad hon gör – men att jag inte begrep det! Jag trodde väl att jag skulle få reda ut saker, tala ut om vad som stör mig liksom. Men nu vet jag ju bättre vad som är poängen liksom…

      1. @Karin svarar, ”Men nu vet jag ju bättre vad som är poängen liksom…”
        Låter bra, kör hårt.
        Du kan så myckt mer än du tror.

  2. Hej, jag brukar kika in då och då men detta är första gången jag kommenterar.
    Jag har själv gått i KBT. Jag fick tillgång till en psykolog dock bara 10 gånger. Han var också väldigt fokoserad på ett mål. Gav mig läxor till nästa gång osv. Jag gick där men gjorde aldrig mina uppgifter. Jag fick förklara för honom att KBT inte var något för mig.
    För att klara av KBTmåste man ha hittat sin ”inre frid”. Nu går jag i samtalsterapi hos en jättemysig psykolog, där jag kan ta upp vad jag vill. Hon lyssnar på mig och hjälper mig framåt.

    Du kanske ska ha någon att prata med istället för KBT ? Bara ett förslag…!
    Hoppas det ordnar sig för dig.
    Kram

    1. @Danijela, Jo, kan vara så enkelt att jag inte hittat inre frid! Jag har ju ingen aning om vad jag vill jobba med tex! Kanske är ältandet något jag trots allt behöver…
      Jag ska träffa terapeuten igen på måndag, får se vad hon säger om detta…

  3. Jag är utbildad beteendevetare med inriktning psykologi, så jag kan en del om begreppet som stort. KBT är en modern terapiform som är väldigt fokuserad på att komma framåt, inte älta, inte prata bakåt, utan ge dig redskapen att klara av din verklighet idag. Det bygger lite på tanken att: ”om man ska gå igenom allt man mår dåligt över, kommer man må sämre” , och det är enligt KBT bättre att lära dig hanskas med dina tankar och känslor. Helst ska du komma på lösningarna till dina egna problem, för att styrka dig själv. Det är dom redskapen som terapin ska ge dig, en möjlighet att även framöver lita på din egna förmåga att hantera dina känslor. För många fungerar KBT bättre än dom initiellt trodde, och helt plötsligt vaknar dom en dag och inser att vardagen är lite lättare att hantera. Självklart finns det personer som inte alls lämpar sig för KBT, och då får man testa annan behandlingsform. Jag har goda erfarenheter av KBT och min utbildning säger mig att det absolut är något man borde testa.

    Jag skulle sponant säga att försöka ha ett öppet sinne, försöka vara positiv, och att lita på terapueten. Säg dock ifrån om du känner att det inte alls känner att det fungerar för dig. Lycka till!

    1. @Sminkhörnan, Hmm. Jag önskar att min terapeut hade kunnat förklara det du just förklara. För nu är det ju mycket mer tydligt vad det innebär och varför jag blev så besviken. Jag har helt klart lättare för att träffa henne på måndag nu när jag vet vad det går ut på.

      Så tack så väldigt mycket för förklaringen!

  4. God Morgon. Jo jag har också varit Mobbad under hela min uppväxt – men lärde mg Spela Allan till Seger.
    Efter detta så hittade jag mig själv – Gudsbarnet inom mig själv – i en Isoleringscell på Kumlafängelset.
    Jag kom på att mitt liv dittills – som Kriminell – inte var jag – utan bara ett sätt att skaffa sig självförtroende – en form av självhävdelse.
    Jag hittade alltså mig själv och även Gud i denna Isoleringscell – och från den Dagen – Spelade Jag inte Allan längre,
    utan var bara mig själv.
    Jag byggde upp mig från de Sanningar jag visste var Sanningar – och gick inte utanför dessa Sanningar.
    På dessa livserfarenheter lade jag sedan Sanning till sanning – och levde ut dem – och blev så helare och starkare – tills hela min uppväxt och Historia läkt ut.

    Jo jag blev Kristen också.

    Vacker och underbar har med Personligheten att Göra.

    Frid vare dig.

  5. hej!
    vad kostar det att gå genom landstinget? högkostnadskortet/frikortet gills inte för det va?

    hoppas du når framsteg!

    vänligen

    1. Hej!
      Jag betalade 100 kr per gång, men jag fick bara gå 6 gånger. Vet inte om frikort gäller, kolla med din läkare!
      Tack för omtanken, kom väl fram till en del bra svar! =)

Kommentarer är stängda.