På den här bilden är jag nog bara någon dag gammal. Då var han iaf stolt över mig! Kolla in hans tröja, sånt fantastiskt mönster!

Min bror, Roland, född 1970. Japp, det är min bror det!

Jag har alltid önskat mig en syster, jag är så avundsjuk på de som umgås med sina systrar hela tiden och alltid har en nära vän de alltid kan prata med. Istället, har jag en bror. Dessutom en bror som är 8 år äldre än mig vilket innebär att han är, ja, äldre än mig. Fram till 1986 eller så när mina föräldrar skildes bodde vi ihop, därefter flyttade han med pappa. Jag antar att han kom och hälsade på mamma ibland men det är inget jag minns konstigt nog. Kanske betraktade jag honom som någon typ av inkräktare i huset min mamma och jag bodde i.

Jag tror inte Rolle var så glad över en lillasyster heller egentligen. Ok om jag varit 2 år yngre än honom eller nåt, då hade jag kanske haft snygga vänner han kunnat raggat på. Nu var jag bara i vägen. Jag ville ju såklart också hänga med min brorsa och hans vänner. Jag minns en gång när jag försökte cykla efter dem, de på sina stora 28″-cyklar och jag på min lilla röda med stödhjul…

Men en sak var bra med att växa upp med en äldre bror. Musiken! Utan min bror hade jag och Anders inte kunnat haft våra nostalgikvällar med YouTube och Spotify eftersom Rolle lyssnade på all hitmusik på 80-talet. Duran Duran, Style, Pet Shop Boys osv osv. 80-talet är därmed inte ett musikaliskt hål för mig trots att jag är född i slutet av 70-talet och jag och min älskade sambo har nåt gemensamt – eftersom han har ett musikaliskt hål av 90-talet. Dessutom spelade vi mycket brädspel tillsammans, även om han aldrig lät mig vinna.

Nu bor han i Göteborg med sin familj, eller Angered för att vara mer exakt. Han har alltid längtat dit, konstigt nog. Han snackar om att det inte finns något här i Norrköping att göra, trots det är han nästan aldrig inne i Göteborg och gör något… Märklig inställning. Han har missat hela Norrköpings förvandling och det är nog en stor plåga att åka hit numera. Han har också anammat den där tradiga göteborgshumorn som jag har så svårt för, typ ”hur är läget? Jo, vertikalt på en stol”. Han har en fru, Sara, och två barn. Viktor och Therese. Vi umgås väldigt sällan och pratar nästan aldrig i telefon, även om det varit mer senaste åren pga pappas tillstånd.

Ibland undrar jag om vi verkligen är släkt, eller om vi kanske fick varsin uppsättning gener. För vi är inte ett dugg lika, varken till sättet eller utseende. Men han är ändå min bror och jag är väldigt stolt över hans viktminskning senaste året tex.

Okategoriserade
  1. Jag tror att vissa människor helt enkelt bara vill bort från där de kommer ifrån. Jag skulle aldrig kunnat bo kvar i Stenhamra där jag bodde när jag var liten. Det är inget fel på Stenhamra, men det är ju där mina föräldrar bor och inte jag i vuxen ålder.

    Mönstren på textilierna är ju tillbaka och är lika inne nu som då, det tycker jag är kul. Marimekko var super-inne när jag var liten. Jag är lika gammal som din bror, född -70.

  2. Intressant att läsa om människors syskonrelationer. Jag har en bror och en syster som är 8-10 år äldre än vad jag är. Kan ibland undra om jag och syster verkligen är släkt då vi är så totalt olika både till utseende och personlighet medan jag och brorsan är riktigt bra vänner och har väldigt god kontakt. Så olika det kan vara! Blir ibland avundsjuk på de som har en syster de är ”bästa vän” med, men det är som det är…

Comments are closed.