Haha, Anders berättade just att jag tydligen lärt mig att väcka honom i sömnen när Wendy gapar som mest. I sömnen alltså. Haha, höll på att garva ihjäl mig men Anders var tydligen skitförbannad på mig där halv två inatt.
Wendy är rätt jobbig när hon sätter igång, hennes ljudvolym är överväldigande! Då gäller det bara att göra henne till viljes för hon ger sig aldrig. Tyvärr måste vi ha dörren stängd in till sovrummet numera, då får man sova ifred åtminstone. Tyvärr eftersom det är så otroligt gosigt att ha henne i famnen.
Tur att jag lärt mig nåt bra i sömnen iaf!
katter är roliga :)
våran snarkar när han sover…högt!
Lady Thirty: Haha, ja, det gör Wendy också =) Så himla gulligt!
Hah! Låter exakt som när fröken Viola är eeennssaaaaaammmm och alla sover – skrik och gap och om inte det funkar så börjar hon putta ner saker från bordet så att alla vaknar av ljudet… suck. Du känner inte för ännu en gaphals? Dubbelt så roligt ;)
Låter lite som min Sivert. Han gnäller på bra när han inte får som han vill, speciellt de dagar det är omöjligt för honom att öppna garderobsdörren. Då är det gap i högan sky. Tur då att min Bosse är lite tystare. Hade varit liiite jobbigt med två pratglada herrar. Men oo vad mysiga de är ändå :)
Jag undrar om det är något ”birmigt”? ;) Min Lothuz kan tjuta som världens undergång är på väg och vi har inte gett honom mat (oftast där skon klämmer för herrn) på hundrade år.
Tiff, bondkatten, däremot jamar bara illa när vi verkligen har glömt att mata katterna (vilket inte händer sådär jätteofta ;)) eller om hon varit på toa och vi alla ska veta att hon minsann varit där. Annars är hon visserligen väldigt pratig, men inte så det stör.
Fast det kanske bara är kattigt helt enkelt. ;)