Jag är en av dem

9 tankar på “Jag är en av dem”

1. Jag bidrar också till de 12 procenten! Jag inser ju att det bara blir svårare med åren att hitta vänner som faktiskt känns värda att hålla relationen levande med. De vänner jag hade som yngre har alla bildat familj och då vill de gärna umgås med likasinnade. Jag håller mig hellre för mig själv än riskerar att återigen bli utbytt mot en mer ”passande” vän! Sen har jag mängder med bekanta som är himla kul att träffa på, och jag känner att det faktiskt räcker jäkligt långt. Men jag kan ibland känna ett styng i hjärtat när någon pratar om ”alla mina vänner!”, för då känner jag mig faktiskt lite…utanför, faktiskt. Fast vi är tydligen några hundra tusen i ensamhetsklubben! Kram på oss allihop :)

2. Moonstruck: Jag känner igen mig oerhört i det där! Visst trivs jag på egen hand, jag är lite egensinnig och gillar att bara slöa. Men jag saknar att inte ha den där riktigt nära vännen som vet allt, som man alltid läser om i chiclit-böckerna. Jag fasar tex för mitt framtida bröllop, vilka ska jag bjuda? Anders bjuder alla sina vänner och jag får hålla mig till tjocka tråkiga släkten?

   Jobbigt… *stor kram till dig!!!!*

3. Jag tillhör också de där 12 procenten. Det är dock delvis självvalt för min del, jag trivs förträffligt bra i mitt eget sällskap och jag har ju alltid min pojkvän och familj.

4. Äh, Karin, bjud de 12 procenten vet jag! Vi kommer garanterat på bröllopet-och tänk vad många presenter du ska få ;)

5. jag är nog också lite av de där tolv procenten…
   .-= » ingegerds senaste inlägg: Rock princess… =-.

6. Samlas vi alla 12 % här månntro ;)

7. Ja, men vad jäkla SKÖNT det är att du och andra underbara bloggerskor finns, Karin! För det känns så himla mysigt att kika in, reflektera lite tillsammans med likasinnade och faktiskt känna sig mindre ensam för en stund :) Det är värt så mycket!

8. Moonstruck: Vad tror du jag känner då, som får all denna kärlek av er?

9. Kram på dig Karin! Ingen kan få FÖR mycket kärlek :)

Kommentarer är stängda.