Förlåt att jag tjatar lite om detta med LCHF, men jag är fortfarande relativt nyfrälst och måste dela med mig! För LCHF har verkligen ändrat mitt sätt att leva och jag mår äntligen bra! Jag tror tom att min sköldkörtelfunktion är bättre nu än tidigare.
Jag har i många många år pendlat i vikt. Ätit som en gris och svält mig i perioder. Jag har varit väldigt smal och ganska mullig, då jag är lång har det inte riktigt sett så illa ut ändå, även om jag liksom varit bred. Men jag har alltid bantat, inte ändrat min kost alltså utan skurit ner på framförallt fettet.
För första gången har jag en kosthållning som jag mår riktigt bra av – LCHF. Low Carb High Fat alltså. Inga kolhydrater som potatis, ris och pasta, bröd eller grönsaker som växer under jord. Inte heller produkter med för mycket tillsatt skräp och absolut inga lightprodukter. Jag äter en massa kött och kyckling, fisk och grönsaker, bär och framförallt mjölk, ost och grädde. Tar mer av den urgoda Lallerstedtska-såsen och njuter ännu lite till av kaffet med grädde. Jag njuter kort sagt. Unnar mig allt jag vill ha, utan att ha det ständiga suget efter fett eller socker eller ett behov av en ”unnardag” på lördagar. Kroppen behöver inte sockerkedjor, dvs kolhydrater.
Faktum är att sockersuget är helt borta. Förra helgen åt jag en äppelkaka på kafé och det var så otroligt sött, det var verkligen inte gott! Det är rätt skönt att liksom slippa känna det där, att tex inte kunna ha kakao och ägg hemma för att jag då skulle gå till kylskåpet och göra kladdkaka som en viljelös zombie. Det behovet finns inte alls.
Jag pratade med Lotta om detta igår just att jag kanske inte kommer rasa så mycket mer i vikt av LCHF, men att jag inte heller kommer gå upp igen. För detta är ingen bantningskur för mig utan en livsstil, i klass med att sluta äta kött. Jag kommer inte gå ner 15 kg och sen gå upp 17 direkt när jag börjar äta ”normalt” igen. Utan min vikt kommer stanna under 70 kg om jag fortsätter leva som jag gör nu.
Kort om fördelar vi upplevt dessa tre veckor:
- Inga blodsockerdippar, jag blir hungrig men inte galen och aggressiv och inte matt. Vi var på stan i flera timmar igår och förvisso var jag trött och gäspade, men hade inget behov av en sockerchock ala caféhäng för att råda bot på det.
- Huden har blivit bättre och spänstigare. Inga finnattacker och den ser friskare ut.
- Jag blir inte hungrig en timme efter middagen eller frukosten. Jag står mig mycket längre på den frukostshake vi gör eller på en kopp kaffe med grädde än vad vi tidigare gjorde på våra brödfrukostar.
- Mer ork på gymmet, för mig iaf. Jag bygger muskler bättre och orkar mer.
- Det är gott med fett, kroppen tycker om att äta fett och hela allmäntillståndet är så mycket bättre.
- Både jag och Anders mår bra, vi är liksom… nöjda. Vi äter gott och mår bra och håller inte på och tjafsar om mat eller aktiviteter eller vad som helst.
- Vi äter mer regelbundet och bra middagar! Dessutom blir jag mätt på mindre mat än tidigare.
- Vi har gått ner i vikt, jag två kg och Anders 4 kg. Hans kalaskula är snart borta!
Nå, svårt att komma på alla fördelar men hittills har jag inte hittat några dåliga. Jag äter inte ägg till förbannelse så det är jag inte trött på heller.
Jag blir också så himla trött på alla som tjatar om att hjärtat eller njurarna tar stryk av detta. Det är en myt och förbannad dikt. Läs Matrevolutionen eller åtminstone DNs artikel om de studier som visar att LCHF sänker dina blodfetter och lär dig äta dig frisk!
Hurra!
LifestyleForLife
CaringAboutOurselves
HappyAndSatisfied
FantasticFood
!
I <3 U !
Kul att du blivit frälst och ser dina fördelar. Vi som inte är lika frälsta har andra åsikter och tankar kring detta. Det viktigaste är att du själv mår bra, det är ingen annan som ska göra åt dig.
Evakuera: Självklart!
Du skriver att kroppen inte behöver kolhydrater, nä det kanske må vara sant, MEN knoppen behöver det med 100% säkerhet. Då pratar jag inte om socker utan långsamma bra kohydrater. Socker o vitt mjöl och sånt behöver verkligen ingen tror jag ska jag väl tillägga.
Jag tappar koncentrationen och från lindrig afasi när jag lever utan kolhydrater. Äter jag däremot lite av dem så funkar det utmärkt. Jag äter potatis men stekt efter nerkylning, jag äter dinkelpasta, och fiberpasta men inte i såna mängder som tidigare.
Men det är ganska smarrigt att kunna äta massor av bär med vispgrädde utan att behöva må taskigt över det;-)
Tjingeling,
Det ska stå … får lindrig afasi…. och inte från.
Hjärnan behöver inte kolhydrater, dock får den glukos tror jag som omvandlas från fett. Hjärnan behöver snarare fett för att fungera optimalt. Sedan är det svårt att undvika kolhydrater helt, jag försöker hålla mig under 10% per dag.
jag tror på LCHF!!!
Köpte precis nya tidningen Gi&hälsa
där står det om lchf ( och Gi)
Du kanske har följt debatten om denna diet, att den har nackdelar. Man må bli smalare, men man slammar igen kärlen.
I de allra flesta livsmedel finns kolhydrater, men det är de stora mängderna man ska undvika. Om ett livsmedel innehåller 5-10 g/100 g råvara så räcker det för att insulinnivån ska vara låg och jämn. Tränar man som jag 5 av 7 dagar och gör av med ca 7000 kcal/vecka så måste jag återhämta mig med lite mer kolhydrater än om jag vore orörlig. Det är efter avslutat pass som insulinet inte lägger kolhydraterna som fettreserv utan dessa ersätter det man gjort av med- allt för att musklerna ska fortsätta att vara intakta och ev växa (beroende på träningstyp).
Ett tag tyckte jag att det skulle heta NCHF (no carb high fat) men det skulle ingen klara av att leva efter. Kolla livsmedelsverkets lista över tillgängliga livsmedel och se hur många g kolhydrater/100 g råvara de innehåller. Det kvittar om det är snabba eller långsamma kolhydrater, får man för mycket så bryts allt ner till enkla sockerarter och det reserveras som fett för framtida behov.