![\"\"](\"http:\/\/www.vackerunderbar.se\/wp-content\/uploads\/2010\/03\/life.jpg\" "\\"life\\"")
<\/a><\/p>\nNu har Life en kampanj som heter just Vart tog n\u00e4ringen i maten v\u00e4gen?<\/a> <\/strong>Enligt kampanjen har den odlade laxen orsakat att den numera inneh\u00e5ller 50% mindre m\u00e4ngd Omega-3 \u00e4n f\u00f6r 10 \u00e5r sedan. Lax som alltid hyllats som en bra fet fisk som b\u00f6r \u00e4tas minst en g\u00e5ng i veckan. Eller apelsinen, som sedan 1940 inneh\u00e5ller 70% mindre j\u00e4rn?<\/p>\n Ta till exempel min favorit B5. Visste du att du m\u00e5ste \u00e4ta 46 avokados per dag f\u00f6r att det ska ge effekt p\u00e5 din hud? Ni f\u00f6rst\u00e5r kanske att jag hellre tar 3 teskedar B5-pulver d\u00e5? \u00c4ven om dagens samh\u00e4lle hyllar den naturliga kosth\u00e5llningen med mat utan tillsatser eller att ingenting ska vara halvfabrikat, m\u00e5ste vi nog \u00e4nd\u00e5 vara observanta p\u00e5 hur vi f\u00e5r i oss allt vi beh\u00f6ver varje dag.<\/p>\n Life \u00e4r f\u00f6rvisso ett f\u00f6retag som vill tj\u00e4na pengar p\u00e5 sina kosttillskott, men l\u00e4s h\u00e4r deras k\u00e4llor s\u00e5 f\u00e5r ni veta mer om detta!<\/a> Och f\u00f6rutom kosttillskott hj\u00e4lper det mycket att \u00e4ta s\u00e5 mycket ekologisk n\u00e4rproducerad mat du kan.<\/p>\n Att den odlade laxen har f\u00f6rlorat 50% av sitt omega-3-fett p\u00e5 tio \u00e5r bekr\u00e4ftas av, Livar Fr\u00f8yland, professor vid Norges nationella fiskforskningsinstitut, NIFES. \u00c4ven forskaren, Sverre Seierstad, vid den norska veterin\u00e4rh\u00f6gskolan, bekr\u00e4ftar detta i sin doktorsavhandling. (Henrik Ennart p\u00e5 SvD har skrivit en artikel i \u00e4mnet 9 mars, 2008.)<\/p>\n Att apelsin, avokado, purjol\u00f6k, gurka och jordgubbar har tappat viktiga n\u00e4rings\u00e4mnen styrks av mineralogen David Thomas forskningsrapport \u00bbA study on the mineral depletion of the foods available to us as a nation over the period 1940-1991. Nutrition and Health, 2003;17:85-114. (\u00c4ven Ekholm, Mayer, White och Broadley har n\u00e5tt snarlika resultat efter samma forskning.)<\/p>\n Att det finns grisar som \u00e4ter b\u00e4ttre \u00e4n oss m\u00e4nniskor bevisas av Rolf Axel Nordstr\u00f6m, som driver den etologiska g\u00e5rden \u00c4ngag\u00e5rden. D\u00e4r f\u00f6ds grisar, kor och f\u00e5r upp p\u00e5 100% ekologisk, vegetarisk kost som odlas p\u00e5 g\u00e5rden.<\/p>\n Att den svenska \u00e5kerjorden har f\u00f6rlorat stora delar av sitt n\u00e4ringsinneh\u00e5ll \u00e4r h\u00e4mtat fr\u00e5n forskning gjord av professor Holger Kirschman vid Sveriges Lantbruksuniversitet.<\/p>\n Att Kirschmans uppt\u00e4ckter st\u00f6ds av liknande analyser fr\u00e5n England och USA intygas dels av forskning gjord av David Thomas f\u00f6r medical Research Council i England (se tidigare fakta om apelsin). Och dels av forskare vid Texas-universitetet i Austin, som har anv\u00e4nt det amerikanska Jordbruksdepartementets databas f\u00f6ratt med avancerade metoder f\u00e5 en bild av hur n\u00e4ringsinneh\u00e5llet i 43 vanligafrukter och gr\u00f6nsaker \u00e4ndrats mellan \u00e5ren 1950 och 1999.<\/p>\n Resultaten visade en statistiskt s\u00e4ker minskning av sex av 13 unders\u00f6kta n\u00e4rings\u00e4mnen: protein, kalcium, fosfor, j\u00e4rn, riboflavin och c-vitamin. Studien \u00e4r publicerad i Journal of the American College of Nutrition. Redan 1936 fanns det dokument fr\u00e5n senaten i USA (dokument 264), d\u00e4r man p\u00e5talar utarmning av mineraler i den odlade jorden.<\/p>\n Att mineralinneh\u00e5llet har minskat kraftigt i 17 olika frukter och b\u00e4r styrks av samme mineralog David Thomas (Medical Research Council i England) som n\u00e4mnts tidigare.<\/p>\n Att mineralbrist kan leda till vanliga \u00e5kommor bygger p\u00e5 uppgifter fr\u00e5n fil. dr. immunolog Sanna Ehdin p\u00e5 http:\/\/ehdin.com<\/a>.
\nAtt inl\u00e4rningsproblem och koncentrationsproblem h\u00e4nger samman med mineralbrist bygger p\u00e5 en studie fr\u00e5n Associated Intervention and Counselling Inc. of Ogden, Utah. Testet som anv\u00e4ndes \u00e4r k\u00e4nt under namnet T.O.V.A. (Test of Variable Attentiveness). Allt enligt en artikel \u2013 Attention, Behaviour and Minerals, av R.H. Anderson, Ph.D.L.C.S.W. \u2013 som g\u00e5r att l\u00e4sa i ovan n\u00e4mnde David Thomas rapport.<\/p>\n