{"id":20004,"date":"2011-10-16T18:55:55","date_gmt":"2011-10-16T16:55:55","guid":{"rendered":"http:\/\/www.vackerunderbar.se\/?p=20004"},"modified":"2011-10-17T08:12:19","modified_gmt":"2011-10-17T06:12:19","slug":"det-fladdrande-ljuset","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/vackerunderbar.se\/?p=20004","title":{"rendered":"Det fladdrande ljuset"},"content":{"rendered":"<p>Min dr\u00f6m, liksom m\u00e5nga andras, \u00e4r att bli f\u00f6rfattare. Dock har jag v\u00e4ldigt sv\u00e5rt med id\u00e9er och vill inte skriva en deckare&#8230; Men jag b\u00f6rjade lite l\u00e4tt med en ber\u00e4ttelse &#8211; novell? &#8211; om pappa. Vad tycker ni? Ni f\u00e5r s\u00e5ga mig, trots \u00e4mnets natur &#8211; ok?<\/p>\n<p>&#8212;<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/www.vackerunderbar.se\/wp-content\/uploads\/2010\/07\/begravningen-2.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-large wp-image-11416\" title=\"begravningen-2\" src=\"http:\/\/www.vackerunderbar.se\/wp-content\/uploads\/2010\/07\/begravningen-2-525x787.jpg\" alt=\"\" width=\"358\" height=\"538\" \/><\/a><\/p>\n<p>Ljusen flackade medan kantorn spelade Povel Ramel. Ljusen flackade i takt och jag f\u00f6rstod att han var d\u00e4r. Kanske inte gillade vad han s\u00e5g, men han var d\u00e4r.<\/p>\n<p>Kistan var vit och stod l\u00e4ngst fram i den m\u00e4ktiga kyrkan, kyrkan jag bott i n\u00e4rheten av de senaste 10 \u00e5ren men aldrig bes\u00f6kt. Att idag f\u00e5 m\u00f6jligheten att beundra den vackra arkitekturen k\u00e4ndes inte v\u00e4lkommet. Att dessutom vara den fr\u00e4mst s\u00f6rjande, f\u00e5 vara den som antingen f\u00f6rv\u00e4ntas bryta ihop eller h\u00e5lla huvudet h\u00f6gt. Inte idag, jag vill bara njuta av takh\u00f6jden.<\/p>\n<p>Flaggor. FN-flaggor som hedrade hans g\u00e4rningar. Men framf\u00f6rallt. Ljusen som fladdrade i takt med den \u00e4lskade musiken, men bara ett av ljusen. Det rakt framf\u00f6r mig.<\/p>\n<p>Det hade varit en tuff vinter. Mycket sn\u00f6 och iskyla. Men ocks\u00e5 mycket sm\u00e4rta och sorg, f\u00f6rtida sorg fr\u00e5n alla ber\u00f6rda av hans sjukdom och mycket sm\u00e4rta fr\u00e5n oss som s\u00e5g honom pl\u00e5gas. Trots att vi nog alla visste hur sjuk han var och att han inte skulle \u00f6verleva, var det ingen som f\u00f6rs\u00f6kte komma till insikt om det. Vi ville alla att hans livsgl\u00e4dje och gl\u00e4dje skulle vara vad som beh\u00f6vdes f\u00f6r att han skulle leva.<\/p>\n<p>Men det r\u00e4ckte inte. Han dog och jag var inte d\u00e4r.<\/p>\n<p>Jag antar att jag straffas mig sj\u00e4lv f\u00f6r att jag ist\u00e4llet satt hemma och \u00e5t sushi. Men jag hade varit d\u00e4r hela morgonen och bett honom sl\u00e4ppa taget. Lyssnat p\u00e5 hans st\u00f6tvisa andning och sett hans r\u00e4dsla i hans halvt slutna \u00f6gon. Sett sm\u00e4rtan och tryckt p\u00e5 morfinpumpen. Sn\u00e4lla, sl\u00e4pp taget!<\/p>\n<p>Jag tror att han v\u00e4ntade. V\u00e4ntade tills jag inte l\u00e4ngre var d\u00e4r. F\u00f6r jag kan inte t\u00e4nka mig min reaktion efter att ha sett n\u00e5gon d\u00f6. Se hur andningen minskar och minskar. Tills den helt upph\u00f6rde, det blir tyst. F\u00f6r \u00e4ven om jag straffar mig sj\u00e4lv \u00e4r jag tacksam att jag inte var d\u00e4r.<\/p>\n<p>Allting b\u00f6rjade 5 \u00e5r tidigare. Cancer s\u00e5klart. Cancer i den ena njuren. Han var p\u00e5 uppdrag d\u00e5 med R\u00f6da Korset, i Afrika n\u00e5gonstans. Sm\u00e4rtan var p\u00e5taglig och tillvaron p\u00e5 ett osanit\u00e4rt sjukhus n\u00e5gonstans i Afrika var inte den b\u00e4sta. Men efter operation av den sjuka njuren verkade allting bra. Livsgl\u00e4djen kom tillbaka. Uppdrag \u00e5terigen i afrika. Livet skulle forts\u00e4tta, l\u00e5ngt och l\u00e4nge.<\/p>\n<p>Det var vad vi alla trodde och hoppades.<\/p>\n<p>Men gradvis kom sm\u00e4rtorna tillbaka. Mer och mer envisa var de, i nacken och ryggen. Vad kan det vara och varf\u00f6r? Ingen visste. Framf\u00f6rallt inte de ambulerande l\u00e4karna p\u00e5 den nerl\u00e4ggningshotade v\u00e5rdcentralen. L\u00e4karna som hellre ville tj\u00e4na pengar \u00e4n v\u00e5rda sjuka. F\u00f6r hur kan en l\u00e4kare med 7 \u00e5rs utbildning plus en massa \u00e5r till missa att njurcancer ofta leder till metastaser i skelettet? F\u00f6r metastaser var exakt vad de hittade n\u00e4r de ett \u00e5r sedan verkligen letade. Metastaser\u00a0 i nacken, ryggen och h\u00f6ftbenet.<\/p>\n<p>Ett \u00e5r gick han med st\u00e4ndiga sm\u00e4rtor och v\u00e4rk. Han kunde inte sitta mer \u00e4n 15 minuter, sedan fick han vanka omkring som en osalig ande. Men trots sm\u00e4rtan och v\u00e4rken var han vid gott hum\u00f6r. Vi \u00e5kte till Riga och upplevde staden. Han hade ont, men vem har inte nacksp\u00e4rr ibland?<\/p>\n<p>Men n\u00e4r hans tum\u00f6rer v\u00e4l uppt\u00e4ckts fick han genomg\u00e5 sedvanlig cancerbehandling. Str\u00e5lning i f\u00f6rsta hand, bara f\u00f6r att se om det hj\u00e4lpte.<\/p>\n<p>Det gjorde det inte. Ist\u00e4llet brast hans ryggrad och denna stora stolta man blev nu rullstolsbunden. Fr\u00e5n att alltid ha r\u00e5tt sig sj\u00e4lv fick han nu hj\u00e4lp med allting. Till en b\u00f6rjan var han givetvis ganska stark, klarade av att ta hand om det mesta f\u00f6rutom f\u00f6rflyttning. Och tvagning f\u00f6rst\u00e5s. Men situationen var sv\u00e5r f\u00f6r honom, att st\u00e4ndigt k\u00e4nna sig p\u00e5passad och tvingad in i en mall som han inte passade i. Han\u00a0 var inte en svag och hj\u00e4lpl\u00f6s handikappad. Han var fortfarande kraftfull och levnadsglad. Men jag tror inte han n\u00e5gonsin accepterade att han faktiskt satt i denna rullstol.<\/p>\n<p>Det gjorde inte vi heller. Aldrig n\u00e5gonsin. Han var ju den som aldrig satt still vid bes\u00f6k utan alltid gick omkring med h\u00e4nderna p\u00e5 ryggen. Aldrig satt han ner i soffan som andra p\u00e5 bes\u00f6k, han gick alltid fram och tillbaka. Tittade p\u00e5 saker och kommenterade, medan han pratade om n\u00e5got helt annat. Nu satt han still. Fram\u00e5tlutad efter en operation i nacken.<\/p>\n<p>Sakta sinade kraften och energin. Sakta slocknade ljuset i \u00f6gonen och den pillemariska energin. Han blev mer och mer en handikappad man som fick hj\u00e4lp med allt. Till slut blev han \u00e4ven matad, styrkan i h\u00e4nderna r\u00e4ckte inte l\u00e4ngre till.<\/p>\n<p>Men \u00e4nd\u00e5 var det ingen som trodde att midsommarhelgen var den sista i hans liv. Visst var han mer borta \u00e4n vanligt just d\u00e5, men vi trodde \u00e4nd\u00e5 att detta skulle han klara.<\/p>\n<p>P\u00e5 s\u00f6ndagen, dagen innan, var han i dvala. Han sov och yrade, men vaknade kort och tittade p\u00e5 mig. Jag s\u00e5g hur han lyste upp n\u00e4r han s\u00e5g mig. Hur en gnista t\u00e4ndes och igenk\u00e4nnandet v\u00e4rmde. Det var det sista vakna fr\u00e5n honom. Det sista \u00f6gonblicket av klar igenk\u00e4nnande. Ren k\u00e4rlek. Sedan var han borta.<\/p>\n<p>Jag f\u00f6rl\u00e4t honom redan m\u00e5naden innan f\u00f6r allt han f\u00f6rsakat mig. Ja, han var inte en d\u00e5lig pappa men han var borta mycket. Som det klassiska skilsm\u00e4ssobarn jag \u00e4r var uppm\u00e4rksamhet alltid stor efterfr\u00e5gan. Konkurrens fr\u00e5n min styvmor och bror gjorde mig k\u00e4nslig och otrygg. Men jag f\u00f6rl\u00e4t honom, bad honom om urs\u00e4kt. F\u00f6r \u00e4ven en kontakts\u00f6kande ton\u00e5ring beh\u00f6ver f\u00f6rl\u00e5tas och f\u00f6rl\u00e5ta.<\/p>\n<p>Han f\u00f6rl\u00e4t mig. Och jag kommer vara evigt tacksam att han bad mig om urs\u00e4kt f\u00f6r sin fr\u00e5nvaro.<\/p>\n<p>Nu var han borta. Han l\u00e5g i en vit kista i en stor kyrka, n\u00e4ra mitt hem men aldrig bes\u00f6kt.<\/p>\n<p>Och ljuset rakt framf\u00f6r mig fladdrade.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Min dr\u00f6m, liksom m\u00e5nga andras, \u00e4r att bli f\u00f6rfattare. Dock har jag v\u00e4ldigt sv\u00e5rt med id\u00e9er och vill inte skriva en deckare&#8230; Men jag b\u00f6rjade &hellip; <\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/vackerunderbar.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/20004"}],"collection":[{"href":"http:\/\/vackerunderbar.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/vackerunderbar.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/vackerunderbar.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/vackerunderbar.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=20004"}],"version-history":[{"count":4,"href":"http:\/\/vackerunderbar.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/20004\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":20006,"href":"http:\/\/vackerunderbar.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/20004\/revisions\/20006"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/vackerunderbar.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=20004"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/vackerunderbar.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=20004"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/vackerunderbar.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=20004"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}